Lexikon
Nedan finner du en förklaring av ord och termer som är vanliga inom tryck- och logotypbranschen
A
A-format
Standardformatet för trycksaker i Sverige. De vanligaste A-formaten är:A7 74 x 105 mm
A6 105 x 148 mm
A5 148 x 210 mm
A4 210 x 297 mm
A3 297 x 420 mm
Anfang
En stor bokstav som är mycket större än övriga bokstäver i texten och står i början av en text.
Ankarpunkter
De punkter som binder ihop linjer i en friläggningsbana eller ritat objekt. Se vektor.
Arkivbeständig
Ett mått på livslängd och hållbarhet hos ett papper. Ett papper som är arkivbeständigt tål att arkiveras under en viss tidsperiod. Syrafritt papper räknas som arkivbeständigt. Riksarkivet har föreskrifter som gäller för arkivbeständigt material. Se mer i pappersguiden.
Ark
Med ark menas oftast det skurna papper som man skall trycka på, men kan också syfta på en falsad arkdel.
Arkoffset
Offsettryckning av lösa ark som matas in ett efter ett i tryckpressen.
B
Banderoll
Tygstycke eller kapellväv med reklambudskap att hänga på väggen.
Även
Pappersremsa med eller utan påtryckt runt en trycksak. Den kallas även för gördel.
Beskärning
Bortmaskering av vissa delar, ofta det man inte vill ha med på en bild.
Bestruket papper
Ett papper med en speciell beläggning som är pålagd på en eller båda sidor av pappret i syfte att göra pappersytan jämnare, vilket också gör att trycket blir bättre och skarpare.
Bigning
En fördjupning i pappret som görs maskinellt med en metallkant som pressar ner ett “dike” i papperet så att pappret inte spricker då det viks.
Bildupplösning
Bildupplösning syftar på tätheten av pixlar i en bild i ppi (Pixels Per Inch). Om en bild har 72 ppi (skärmupplösning) betyder det att en kvadrattum av bilden innehåller 5184 pixlar (72 pixlar bred x 72 pixlar hög= 5184). Ju fler pixlar desto högre (finare) upplösning (se även pixel)
Bindning
Momentet då i hopvikta ark sätts ihop med klammer, lim eller tråd.
Bitmappbild
Den bild som man får då den digitala informationen översätts till ett mönster av ettor och nollor. Lämpar sig inte för tryck.
Blanks
Förtryckta ark, på vilka det sedan görs påtryck (oftast svart text). Praktiskt att använda sig av om man har en logotyp i en PMS-färg som måste vara exakt rätt.
Blindprägling
Relieftryck som åstadkommits genom att pappret har pressats upp med hjälp av en kliché.
Bläckstråleskrivare
Skrivare med en teknik där flytande färg sprutas ut på papperet genom fina munstycken (ett munstycke för varje färg).
Brevpåse
Kuvert med fliken på kortsidan.
Broschyr
Vikta ark (med minst 4 sidor) stoppade i varandra och klamrade i ryggen.
Brödtext
Den löpande texten i en trycksak dvs. sådant som inte är rubriker, mellanrubriker eller bildtexter. Har fått sitt namn av att skrivare fick betalt per bokstav förr och det var den löpande texten som gav brödföda.
Bulk
Mått på ett pappers tjocklek. Papper med låg bulk känns tunt och papper med hög bulk känns tjock.
C
C-format Standardformat för kuvert. De vanligaste C-formaten är:
C3 324 x 458 mm
C4 229 x 324 mm
C5 162 x 229 mm
C6 114 mm × 162 mm
CMYK
CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolour (svart). Dessa färger används vid 4-färgstryckning. När olika färgtoner trycks på varandra bildas färgnyanser. Samma system som finns i en vanlig bläckstråleskrivare.
Cyan
Se CMYK
D
Dekal
En slags etikett som brukar benämnas dekal då den är lite större och har längre livslängd.
Dekorfärg
Tryckfärg i olika kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer. PMS är en förkortning av Pantone Matching System.
Digitaltryck
Tryckmetod för överföring av information direkt från dator till papper.
Inga plåtar tillverkas innan tryckning.
Djupsvart
Genom att lägga till några procent av gult, rött eller blått i den redan 100 % svärtan upplevs svärtan som djupare och mer täckande. Man skall akta sig för att lägga till för mycket extra färg, då pappret till sist blir för blött. Mängden totalfärg beror på vilken typ av papper som skall användas.
Djuptryck
Tryckmetod där tryckfärg överförs till pappret från fördjupningar i en tryckcylinder.
Dpi (dots per inch)
Ett mått som anger upplösningen på en skrivare och talar om hur många punkter som kan skrivas ut inom en kvadrat-tum.
Se bildupplösning.
Dubbelsidigt papper
En papperskvalitet där båda sidor har samma ytegenskaper dvs. ser likadant ut på både fram- och baksida.
Dummy
Ett hopvikt ark som visar hur trycksaken kommer att se ut, men utan tryck.
E
E-format
Ett standardformat för Kuvert. Det vanligaste E-formatet är:
E65, 220 x 110 mm. E-kuverten är något mindre än C-kuverten. Ett E-kuvert ryms i ett C-kuvert.
Efterbehandling
Behandlingen av trycksaken efter tryckningen. Exempel på efterbehandlingar är: stansning, bigning, perforering, hålning, inplastning, falsning, klamring, limbindning, trådbindning, spiralbindning osv.
Enkelsidigt papper
Papperskvalitet med olika ytegenskaper på fram- och baksidan t.ex. ett vykort med blank framsida och matt baksida.
EPS (Encapsulated PostScript)
Filformat för digitala bilder som lämpar sig att skicka till tryckeriet (läs mer under PostScript).
Expanderkuvert
Ett kuvert med bälg.
Expanderpåse
En brevpåse med bälg, som gör det möjligt för påsen att expandera.
F
Falsning
Vikning av färdigtryckta ark.
Flexotryck
En tryckmetod med färgbärande ytor på en plast- eller gummiform där dessa ytor ligger högre än de icke färgbärande ytorna. Fungerar på samma sätt som en stämpeldyna.
Flygblad
Trycksak i ett mindre format (A4 och mindre) som sprids via direktutdelning.
Folder
Trycksak som falsats (vikts) med parallella veck på ett eller flera ställen.
Foliering
En tunn folie, oftast guld- eller silver, som pressas fast med värme på trycksaken.
Font
Teckensnittsfil som innehåller tecken med samma snitt t.ex. Helvetica, med olika varianter och storlekar.
Format
Storleken på trycksaken. Stående format anges med den kortaste sidan först t.ex. 210 x 297 mm och liggande format med den längsta sidan först t.ex. 297 x 210 mm.
Fot
Den nedre delen av en sida.
Frilägga
Ta bort bakgrunden runt ett bildobjekt.
Fukthäftande
Benämning på kuvert med en flik som måste fuktas för att kunna förslutas.
Fyrfärgsseparation
En uppdelning av en färgbild i fyra filer som används för fortsatt reproduktion.
Färgabsorbtion
Papprets upptagning av tryckfärgerna (hur tryckfärgen sugs in i pappret).
Färgmängd
Den mängd färg som påförs tryckarket.
Färgmättnad
Intensitet hos en färg.
Färgprofil
En digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, utskrifter och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperskvaliteter.
Viktigt att man väljer rätt profil när man producerar material för tryckta annonser.
Färgrymd
Det intervall av färger i en färgmodell som kan visas eller skrivas ut. Det mänskliga ögat uppfattar en större färgrymd än den som visas i en färgmodell. RGB är ett exempel på en färgrymd där man använder rött, grönt och blått ljus för att återge färgnyanser på en bildskärm.
Färgseparation
En uppdelning av en färgbild i fyra filer som används för fortsatt reproduktion (se RGB och CMYK).
Fönsterkuvert
Kuvert med transparent fönster för adressen.
G
Garantifrakt
Fraktatlternativ när något måste vara framme en viss tid. Till exempel klockan 8.00, 10.00, 12.00 beroende på speditör
Gemener
Små bokstäver.
GIF (Graphics Interchange Format)
Filformat i 72 dpi som används till bilder på hemsidor endast 256 färger. Lämpar sig inte för tryck!
Gloss
Se högbestruket
Glättat papper
Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk av stålcylindrar (se under kalandrering) för att öka pappersytans jämnhet och glans.
Grad
Teckenstorlek som anges i punkter (se även punkt).
H
Hålning
Håltagning för att kunna sätta trycksakerna i pärmar. Den svenska standarden kallas för triohålning. Sverige följer inte EU-standard.
Högbestuket
Ett bestruket papper med hög jämnhet, blank yta och glans.
Högupplöst
En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offsettryck behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster.
I
ICC-profil
En ICC-profil är en digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, printning och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperskvaliteter. Standarden är normgiven av International Color Consortiums (ICC).
Indrag
Blankt utrymme i början av en text, som till exempel en markering för nytt stycke.
Ingress
Inledning med fetare eller större stil till en text.
Inlaga
Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok, broschyr eller tidning.
J
JPEG (Joint Photographic Experts Group)
En standard som används för att komprimera bilder. Det försämrar bildens kvalitet mer eller mindre beroende på komprimeringsgraden. Den komprimerade bilden får filändelsen.jpg. Ofta ej lämpat för tryck.
K
Key color
Se CMYK
Kapitäler
Versaler på samma höjd som gemener (se även under versaler och gemener).
Kartong
En kartong är flera tunna papper sammanpressade till ett. Känns styvt.
Kerning
Justering mellan versala bokstavspar på större rubriker där visuellt onormala avstånd uppkommit mellan bokstäverna. Bokstävers utformning gör att de ser ut att vara längre ifrån eller närmare varandra än andra bokstavspar t.ex. AO eller VA.
Klamring
Bokbinderiarbete då falsade ark sätts ihop med klammer i ryggen.
Katalog
Lim- eller wire-o-bunden trycksak.
Kliché
Är en tryckform med upphöjda partier som pressar ut pappret och skapar en upphöjd alternativt nersänkt yta eller färgas in och gör ett avtryck.
Knipning
Minskning av avstånd mellan bokstäver (se även Kerning).
Kompendium
Lim- eller wire-o-bunden trycksak.
Kursiv
En lutande variant av ett teckensnitt.
L
Lackering
Behandling av tryckarkets yta för att få skydd och exklusivitet.
Laminering
En skyddande behandling av tryckarkets yta som finns i både blankt och matt utförande.
Limbindning
Bokbinderimetod för att binda trycksaker med många sidor som t.ex. böcker och kataloger med broschyromslag (mjuka pärmar).
Logotyp
En symbol som designats och ritats till ett företag eller annan organisation.
LPI (Lines Per Inch)
Antal linjer per tum. Används för att mäta rastertäthet vid tryck. Ju finare raster desto bättre kvalitet på tryck.
Lump
Textilfiber i papper, främst för att öka livslängd (Se pappersguide)
M
Magenta
Se CMYK
Mattbestruket papper
(se bestruket papper)
Metallhäftning
Ett annat ord för klamring.
O
Obestruket papper
Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se bestruket papper).
Offsettryck
Tryck från en aluminiumplåt som spänns fast runt en cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har en ytspänning av fukt som håller färgen borta, medans de färgbärande ytorna med text och bilder överförs via en gummiduk till tryckarket.
Offsettplåt
Aluminiumplåt med t.ex. ett polymer eller silverskikt. Vid plåtframställningen exponeras de ytor som ska vara färgbärande. Vid framkallningen tvättas de ytor som inte exponerats bort. Plåten spänns sedan fast runt en tryckcylinder och utgör första ledet i överföringen av bild- och text till pappret.
Oliksidigt papper
Pappret har olika ytbehandling på fram- respektive baksidan.
Opacitet
Mått på hur ogenomskinligt ett papper är. Ju lägre opacitet desto genomskinligare och vice versa.
P
Pagina
Numrering i ordning av sidor i en trycksak.
PDF (Portable Dokument Format)
Ett så kallat plattformsoberoende filformat som man kan läsa i både Mac och PC. PDF används även som tryckoriginal.
Perforering
En stansad linje med små skåror som gör det lätt att avskilja en del från en trycksak.
Pixel
En digital bildpunkt. Varje pixel har en viss färg. Bilden på en bildskärm består av mängder av pixlar. Om man delförstorar en bild ser man dessa pixlar med blotta ögat.
Plano
Ovikt, plant ark.
PMS (Pantone Matching System)
Ett system som används för att beskriva dekorfärger med olika nummer.
PPI (pixel per inch)
Pixel per tum, används för att benämna pixeltäthet (upplösning) på skärm.
Primärfärger
De tre grundfärgerna cyan, magenta och gul som används vid 4-färgstryckning.
Processfärger
De färger som används vid 4-färgstryck (Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor, dvs. svart) CMYK
Prägling
En nersänkt eller upphöjd yta på trycksaken (se även kliché).
Punkt
Typografisk måttenhet, används för att mäta ex typsnittstorlek och radavstånd. 1 punkt = 0,3528 millimeter.
R
Raw (råformat)
Ett filformat där all bildinformation från slutaren sparas i separata kanaler.(??)
Raster
Ett rutnät med vågräta och lodräta linjer som används för att skapa ett mönster som ger gråtoner och färgnyanser i trycket.
RGB
Färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm. Det går ej att trycka i RGB utan måste konverteras till ett annat färgsystem.
S
Screentryck
Tryckmetod som används för tryckning på plaststycken
Sekundärfärg
De förger som bildas när primärfärgerna cyan, magenta och yellow trycks på varandra. Man får då räd, blåviolett och grön.
Silkscreen
Tryckmetod som används för tryckning på tyg.
Skärmärke
Markering som visar var trycksaken ska skäras.
Smetning
Har uppstått då de tryckta arken smetat av sig mot varandra beroende på för mycket färg eller pga. att arken inte har torkat.
Stansning
Arket trycks mot en form med knivskarpa metallinjer i syfte att göra en markering av en yta som sedan ska plockas bort t.ex. stansning av ett fyrkantigt eller runt hål.
Startkostnad
Kostnad för att starta upp en process t.ex. kostnaden för intag i tryckpressen eller inställningen av en falsmaskin.
Stil
(se teckensnitt)
T
Tabloid
Trycksaksformat som bl.a. används till dags- och kvällstidningar. Tabloid är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på tabloidformat är 280 x 385 mm.
Teckensnitt
Bokstäver, siffror och tecken med en egen design och ett eget namn t.ex. Helvetica, Verdana och Times.
TIFF (Tag Image File Format)
Filformat som används för punktgrafik.
Tonplatta
Yta med en ton i 1-100% av någon tryckfärg.
Tryckplåt
Aluminiumplåt med t.ex. ett polymer eller silverskikt. Vid plåtframställningen exponerade ytor som ska vara färgbärande. Vid framkallningen tvättas de ytor som inte exponerats bort. Plåten spänns sedan fast runt en tryckcylinder och utgör första ledet i överföringen av bild och text till pappret.
Tryckyta
Den maximala yta som en tryckpress kan trycka. Tryckytan är unik för olika typer av tryckpressar och avgör bl.a. hur många sidor som kan tryckas. En del arkoffsettryckerier kan trycka 8 stycken A4-sidor på framsidan och 8 stycken A4-sidor på baksidan av ett ark vid en och samma tryckgenomgång. Andra bara 2 stycken A4 sidor på en sida vid en tryckgenomgång. Det är bl.a. då tryckerier med små tryckpressar räknar på jobb med många sidor som stora prisskillnader uppstår.
Trådbindning
En bokbinderiteknik som syr ihop de falsade arken till ett sammanhängande bokblock innan omslaget limmas på.
Tum
1 tum ≈ 2,54 cm
Typsnitt
Äldre ord för teckensnitt.
U
Upplaga
Antal exemplar av trycksaken.
Upplösning
(se bilduppläsning)
Utfall
Bilder, tonplattor, linjer och andra delar av trycket som skall gå ut till kanten på trycksaken måste ligga 3 mm utanför trycksaksformatet (utfall) eftersom trycksaken trycks på ett större ark och sedan skärs ner i rätt storlek efter det att tryckningen är klar.
UV-lackering
Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell.
UV-tryckning
Vid UV-tryckning används speciella färger som härdas med UV-ljus. Färgen är mycket dyrare än vanlig offsetfärg och det går åt mycket mer energi vid denna process. Fördelen är att metoden ger högre glans och ett ark som är torrt och redo för efterbehandling direkt när det kommer ut ur tryckpressen.
V
Variabelt tryck
Vid digitaltryckning kan man genom koppling till en databas göra varje exemplar av trycksaken unik med t.ex. ett personnamn (personifierat tryck).
Vattenmärke
Ljust eller märkt parti i pappret (synligt som en diffus stämpel) framställt i pappersmaskinens våtparti (där pappersmassan är våt).
Vektorisering
Betyder att man med ett vektoriseringsprogram t.ex. Illustrator binder ihop punkter med linjer (ritar). Detta används t.ex. för att skapa logotyper.
Vepa
Hängande textilbanderoll med tryck som bl.a. används som reklam på fasader, väggar eller byggnadsställningar.
Versaler
Stora bokstäver
W
Wellpapp
Vågigt kraftpapper som används till skydd vid emballering. Det finns även ett lite finare och tunnare vitt s.k. miniwell. Printships visitkortsaskar är gjorda i miniwell.
Wire-o-bindning
En slags spiralbindning där man använder en spiral som är skyddad och förstärkt av plaststycken. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier
Y
Yellow
(se CMYK)
Ytbehandling
Behandling av trycksakens yta för att skydda eller ge speciella effekter såsom t.ex. skyddslack/presslack, laminering, UV-lackning (matt eller glans).
Ytvikt
Papperets vikt per kvadratmeter t.ex. 130g/m2 (skrivs 130g). Du kan själv lätt räkna ut trycksakens vikt: trycksaksbredden (cm) x trycksakshöjden (cm) x ytvikt(g/m2) x antal sidor i trycksaken
Å
Åldersbeständigt papper
Ett begrepp som talar om hur väl ett papper behåller sina fysiska egenskaper över tiden. Den internationella standarden kallas ISO 9706 och har antagits av Riksarkivet. Ålderbeständigt papper innehåller ofta lump.
Ö
Öljett
Betyder litet öga, en ring, ofta i metall som slås igenom tyg eller läder för att göra en förstärkt upphängning.