Frågor? Ring oss på:

+46 (0)46 235 240

Lexikon

Nedan finner du en förklaring av ord och termer som är vanliga inom tryck- och logotypbranschen

A

A-format

Standardformatet för trycksaker i Sverige. De vanligaste A-formaten är:A7 74 x 105 mm
A6 105 x 148 mm
A5 148 x 210 mm
A4 210 x 297 mm
A3 297 x 420 mm

Anfang 

En stor bokstav som är mycket större än övriga bokstäver i texten och står i början av en text.

Ankarpunkter

De punkter som binder ihop linjer i en friläggningsbana eller ritat objekt. Se vektor.

Arkivbeständig

Ett mått på livslängd och hållbarhet hos ett papper. Ett papper som är arkivbeständigt tål att arkiveras under en viss tidsperiod. Syrafritt papper räknas som arkivbeständigt. Riksarkivet har föreskrifter som gäller för arkivbeständigt material. Se mer i pappersguiden. 

Ark 

Med ark menas oftast det skurna papper som man skall trycka på, men kan också syfta på en falsad arkdel. 

Arkoffset 

Offsettryckning av lösa ark som matas in ett efter ett i tryckpressen.

B

Banderoll

Tygstycke eller kapellväv med reklambudskap att hänga på väggen.

Även

Pappersremsa med eller utan påtryckt runt en trycksak. Den kallas även för gördel.

Beskärning

Bortmaskering av vissa delar, ofta det man inte vill ha med på en bild.

Bestruket papper 

Ett papper med en speciell beläggning som är pålagd på en eller båda sidor av pappret i syfte att göra pappersytan jämnare, vilket också gör att trycket blir bättre och skarpare.

Bigning

En fördjupning i pappret som görs maskinellt med en metallkant som pressar ner ett “dike” i papperet så att pappret inte spricker då det viks.

Bildupplösning 

Bildupplösning syftar på tätheten av pixlar i en bild i ppi (Pixels Per Inch). Om en bild har 72 ppi (skärmupplösning) betyder det att en kvadrattum av bilden innehåller 5184 pixlar (72 pixlar bred x 72 pixlar hög= 5184). Ju fler pixlar desto högre (finare) upplösning (se även pixel)

Bindning

Momentet då i hopvikta ark sätts ihop med klammer, lim eller tråd.

Bitmappbild

Den bild som man får då den digitala informationen översätts till ett mönster av ettor och nollor. Lämpar sig inte för tryck. 

Blanks

Förtryckta ark, på vilka det sedan görs påtryck (oftast svart text). Praktiskt att använda sig av om man har en logotyp i en PMS-färg som måste vara exakt rätt.

Blindprägling

Relieftryck som åstadkommits genom att pappret har pressats upp med hjälp av en kliché.

Bläckstråleskrivare

Skrivare med en teknik där flytande färg sprutas ut på papperet genom fina munstycken (ett munstycke för varje färg).

Brevpåse 

Kuvert med fliken på kortsidan.

Broschyr

Vikta ark (med minst 4 sidor) stoppade i varandra och klamrade i ryggen.

Brödtext

Den löpande texten i en trycksak dvs. sådant som inte är rubriker, mellanrubriker eller bildtexter. Har fått sitt namn av att skrivare fick betalt per bokstav förr och det var den löpande texten som gav brödföda. 

Bulk 

Mått på ett pappers tjocklek. Papper med låg bulk känns tunt och papper med hög bulk känns tjock.

C

C-format Standardformat för kuvert. De vanligaste C-formaten är:
C3 324 x 458 mm
C4 229 x 324 mm
C5 162 x 229 mm
C6 114 mm × 162 mm

CMYK 

CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolour (svart). Dessa färger används vid 4-färgstryckning. När olika färgtoner trycks på varandra bildas färgnyanser. Samma system som finns i en vanlig bläckstråleskrivare. 

Cyan

Se CMYK

D

Dekal 

En slags etikett som brukar benämnas dekal då den är lite större och har längre livslängd.

Dekorfärg

Tryckfärg i olika kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer. PMS är en förkortning av Pantone Matching System.

Digitaltryck

Tryckmetod för överföring av information direkt från dator till papper.
 Inga plåtar tillverkas innan tryckning. 


Djupsvart 

Genom att lägga till några procent av gult, rött eller blått i den redan 100 % svärtan upplevs svärtan som djupare och mer täckande. Man skall akta sig för att lägga till för mycket extra färg, då pappret till sist blir för blött. Mängden totalfärg beror på vilken typ av papper som skall användas. 

Djuptryck 

Tryckmetod där tryckfärg överförs till pappret från fördjupningar i en tryckcylinder.

Dpi (dots per inch) 

Ett mått som anger upplösningen på en skrivare och talar om hur många punkter som kan skrivas ut inom en kvadrat-tum.
 Se bildupplösning. 

Dubbelsidigt papper

En papperskvalitet där båda sidor har samma ytegenskaper dvs. ser likadant ut på både fram- och baksida.

Dummy 

Ett hopvikt ark som visar hur trycksaken kommer att se ut, men utan tryck.

E

E-format 

Ett standardformat för Kuvert. Det vanligaste E-formatet är:

E65, 220 x 110 mm. E-kuverten är något mindre än C-kuverten. Ett E-kuvert ryms i ett C-kuvert. 

Efterbehandling 

Behandlingen av trycksaken efter tryckningen. Exempel på efterbehandlingar är: stansning, bigning, perforering, hålning, inplastning, falsning, klamring, limbindning, trådbindning, spiralbindning osv.

Enkelsidigt papper

Papperskvalitet med olika ytegenskaper på fram- och baksidan t.ex. ett vykort med blank framsida och matt baksida.

EPS (Encapsulated PostScript) 

Filformat för digitala bilder som lämpar sig att skicka till tryckeriet (läs mer under PostScript).

Expanderkuvert 

Ett kuvert med bälg.

Expanderpåse

En brevpåse med bälg, som gör det möjligt för påsen att expandera. 

F

Falsning 

Vikning av färdigtryckta ark.

Flexotryck

En tryckmetod med färgbärande ytor på en plast- eller gummiform där dessa ytor ligger högre än de icke färgbärande ytorna. Fungerar på samma sätt som en stämpeldyna. 

Flygblad

Trycksak i ett mindre format (A4 och mindre) som sprids via direktutdelning.

Folder

Trycksak som falsats (vikts) med parallella veck på ett eller flera ställen.

Foliering 

En tunn folie, oftast guld- eller silver, som pressas fast med värme på trycksaken.

Font 

Teckensnittsfil som innehåller tecken med samma snitt t.ex. Helvetica, med olika varianter och storlekar.

Format 

Storleken på trycksaken. Stående format anges med den kortaste sidan först t.ex. 210 x 297 mm och liggande format med den längsta sidan först t.ex. 297 x 210 mm.

Fot

Den nedre delen av en sida.

Frilägga

Ta bort bakgrunden runt ett bildobjekt.

Fukthäftande

Benämning på kuvert med en flik som måste fuktas för att kunna förslutas.

Fyrfärgsseparation

En uppdelning av en färgbild i fyra filer som används för fortsatt reproduktion.

Färgabsorbtion

Papprets upptagning av tryckfärgerna (hur tryckfärgen sugs in i pappret).

Färgmängd

Den mängd färg som påförs tryckarket.

Färgmättnad

Intensitet hos en färg.

Färgprofil

En digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, utskrifter och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperskvaliteter.
Viktigt att man väljer rätt profil när man producerar material för tryckta annonser.

Färgrymd

Det intervall av färger i en färgmodell som kan visas eller skrivas ut. Det mänskliga ögat uppfattar en större färgrymd än den som visas i en färgmodell. RGB är ett exempel på en färgrymd där man använder rött, grönt och blått ljus för att återge färgnyanser på en bildskärm.

Färgseparation

En uppdelning av en färgbild i fyra filer som används för fortsatt reproduktion (se RGB och CMYK).

Fönsterkuvert

Kuvert med transparent fönster för adressen.

G

Garantifrakt

Fraktatlternativ när något måste vara framme en viss tid. Till exempel klockan 8.00, 10.00, 12.00 beroende på speditör

Gemener 

Små bokstäver.

GIF (Graphics Interchange Format)

Filformat i 72 dpi som används till bilder på hemsidor endast 256 färger. Lämpar sig inte för tryck!

Gloss

Se högbestruket

Glättat papper

Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk av stålcylindrar (se under kalandrering) för att öka pappersytans jämnhet och glans.

Grad

Teckenstorlek som anges i punkter (se även punkt).

H

Hålning

Håltagning för att kunna sätta trycksakerna i pärmar. Den svenska standarden kallas för triohålning. Sverige följer inte EU-standard. 

Högbestuket

Ett bestruket papper med hög jämnhet, blank yta och glans.

Högupplöst

En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offsettryck behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster.

I

ICC-profil

En ICC-profil är en digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, printning och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperskvaliteter. Standarden är normgiven av International Color Consortiums (ICC).

Indrag

Blankt utrymme i början av en text, som till exempel en markering för nytt stycke.

Ingress

Inledning med fetare eller större stil till en text.

Inlaga

Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok, broschyr eller tidning.

J

JPEG (Joint Photographic Experts Group)

En standard som används för att komprimera bilder. Det försämrar bildens kvalitet mer eller mindre beroende på komprimeringsgraden. Den komprimerade bilden får filändelsen.jpg. Ofta ej lämpat för tryck. 

K

Key color

Se CMYK

Kapitäler

Versaler på samma höjd som gemener (se även under versaler och gemener).

Kartong 

En kartong är flera tunna papper sammanpressade till ett. Känns styvt.

Kerning

Justering mellan versala bokstavspar på större rubriker där visuellt onormala avstånd uppkommit mellan bokstäverna. Bokstävers utformning gör att de ser ut att vara längre ifrån eller närmare varandra än andra bokstavspar t.ex. AO eller VA.

Klamring 

Bokbinderiarbete då falsade ark sätts ihop med klammer i ryggen.

Katalog

Lim- eller wire-o-bunden trycksak.

Kliché

Är en tryckform med upphöjda partier som pressar ut pappret och skapar en upphöjd alternativt nersänkt yta eller färgas in och gör ett avtryck.

Knipning

Minskning av avstånd mellan bokstäver (se även Kerning).

Kompendium

Lim- eller wire-o-bunden trycksak.

Kursiv

En lutande variant av ett teckensnitt.

L

Lackering

Behandling av tryckarkets yta för att få skydd och exklusivitet.

Laminering

En skyddande behandling av tryckarkets yta som finns i både blankt och matt utförande.

Limbindning

Bokbinderimetod för att binda trycksaker med många sidor som t.ex. böcker och kataloger med broschyromslag (mjuka pärmar).

Logotyp

En symbol som designats och ritats till ett företag eller annan organisation.

LPI (Lines Per Inch)

Antal linjer per tum. Används för att mäta rastertäthet vid tryck. Ju finare raster desto bättre kvalitet på tryck. 

Lump

Textilfiber i papper, främst för att öka livslängd (Se pappersguide)

M

Magenta

Se CMYK

Mattbestruket papper

(se bestruket papper)

Metallhäftning 

Ett annat ord för klamring.

O

Obestruket papper 

Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se bestruket papper).

Offsettryck

Tryck från en aluminiumplåt som spänns fast runt en cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har en ytspänning av fukt som håller färgen borta, medans de färgbärande ytorna med text och bilder överförs via en gummiduk till tryckarket.

Offsettplåt

Aluminiumplåt med t.ex. ett polymer eller silverskikt. Vid plåtframställningen exponeras de ytor som ska vara färgbärande. Vid framkallningen tvättas de ytor som inte exponerats bort. Plåten spänns sedan fast runt en tryckcylinder och utgör första ledet i överföringen av bild- och text till pappret.

Oliksidigt papper

Pappret har olika ytbehandling på fram- respektive baksidan.

Opacitet

Mått på hur ogenomskinligt ett papper är. Ju lägre opacitet desto genomskinligare och vice versa.

P

Pagina

Numrering i ordning av sidor i en trycksak.

PDF (Portable Dokument Format)

Ett så kallat plattformsoberoende filformat som man kan läsa i både Mac och PC. PDF används även som tryckoriginal.

Perforering

En stansad linje med små skåror som gör det lätt att avskilja en del från en trycksak.

Pixel

En digital bildpunkt. Varje pixel har en viss färg. Bilden på en bildskärm består av mängder av pixlar. Om man delförstorar en bild ser man dessa pixlar med blotta ögat.

Plano

Ovikt, plant ark.

PMS (Pantone Matching System)

Ett system som används för att beskriva dekorfärger med olika nummer.

PPI (pixel per inch)

Pixel per tum, används för att benämna pixeltäthet (upplösning) på skärm. 

Primärfärger

De tre grundfärgerna cyan, magenta och gul som används vid 4-färgstryckning.

Processfärger

De färger som används vid 4-färgstryck (Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor, dvs. svart) CMYK

Prägling 

En nersänkt eller upphöjd yta på trycksaken (se även kliché).

Punkt

Typografisk måttenhet, används för att mäta ex typsnittstorlek och radavstånd.                1 punkt = 0,3528 millimeter.

R

Raw (råformat)

Ett filformat där all bildinformation från slutaren sparas i separata kanaler.(??)

Raster 

Ett rutnät med vågräta och lodräta linjer som används för att skapa ett mönster som ger gråtoner och färgnyanser i trycket.

RGB 

Färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm. Det går ej att trycka i RGB utan måste konverteras till ett annat färgsystem.

S

Screentryck 

Tryckmetod som används för tryckning på plaststycken

Sekundärfärg

De förger som bildas när primärfärgerna cyan, magenta och yellow trycks på varandra. Man får då räd, blåviolett och grön.

Silkscreen

Tryckmetod som används för tryckning på tyg.

Skärmärke 

Markering som visar var trycksaken ska skäras.

Smetning

Har uppstått då de tryckta arken smetat av sig mot varandra beroende på för mycket färg eller pga. att arken inte har torkat.

Stansning

Arket trycks mot en form med knivskarpa metallinjer i syfte att göra en markering av en yta som sedan ska plockas bort t.ex. stansning av ett fyrkantigt eller runt hål.

Startkostnad

Kostnad för att starta upp en process t.ex. kostnaden för intag i tryckpressen eller inställningen av en falsmaskin.

Stil

(se teckensnitt)

T

Tabloid

Trycksaksformat som bl.a. används till dags- och kvällstidningar. Tabloid är inget exakt format, utan kan variera mellan olika tryckerier. Exempel på tabloidformat är 280 x 385 mm.

Teckensnitt

Bokstäver, siffror och tecken med en egen design och ett eget namn t.ex. Helvetica, Verdana och Times.

TIFF (Tag Image File Format) 

Filformat som används för punktgrafik.

Tonplatta

Yta med en ton i 1-100% av någon tryckfärg.

Tryckplåt

Aluminiumplåt med t.ex. ett polymer eller silverskikt. Vid plåtframställningen exponerade ytor som ska vara färgbärande. Vid framkallningen tvättas de ytor som inte exponerats bort. Plåten spänns sedan fast runt en tryckcylinder och utgör första ledet i överföringen av bild och text till pappret.

Tryckyta

Den maximala yta som en tryckpress kan trycka. Tryckytan är unik för olika typer av tryckpressar och avgör bl.a. hur många sidor som kan tryckas. En del arkoffsettryckerier kan trycka 8 stycken A4-sidor på framsidan och 8 stycken A4-sidor på baksidan av ett ark vid en och samma tryckgenomgång. Andra bara 2 stycken A4 sidor på en sida vid en tryckgenomgång. Det är bl.a. då tryckerier med små tryckpressar räknar på jobb med många sidor som stora prisskillnader uppstår.

Trådbindning 

En bokbinderiteknik som syr ihop de falsade arken till ett sammanhängande bokblock innan omslaget limmas på.

Tum 

1 tum ≈ 2,54 cm

Typsnitt

Äldre ord för teckensnitt.

U

Upplaga 

Antal exemplar av trycksaken.

Upplösning 

(se bilduppläsning)

Utfall 

Bilder, tonplattor, linjer och andra delar av trycket som skall gå ut till kanten på trycksaken måste ligga 3 mm utanför trycksaksformatet (utfall) eftersom trycksaken trycks på ett större ark och sedan skärs ner i rätt storlek efter det att tryckningen är klar.

UV-lackering 

Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell.

UV-tryckning 

Vid UV-tryckning används speciella färger som härdas med UV-ljus. Färgen är mycket dyrare än vanlig offsetfärg och det går åt mycket mer energi vid denna process. Fördelen är att metoden ger högre glans och ett ark som är torrt och redo för efterbehandling direkt när det kommer ut ur tryckpressen.

V

Variabelt tryck 

Vid digitaltryckning kan man genom koppling till en databas göra varje exemplar av trycksaken unik med t.ex. ett personnamn (personifierat tryck).

Vattenmärke 

Ljust eller märkt parti i pappret (synligt som en diffus stämpel) framställt i pappersmaskinens våtparti (där pappersmassan är våt).

Vektorisering 

Betyder att man med ett vektoriseringsprogram t.ex. Illustrator binder ihop punkter med linjer (ritar). Detta används t.ex. för att skapa logotyper.

Vepa

Hängande textilbanderoll med tryck som bl.a. används som reklam på fasader, väggar eller byggnadsställningar.

Versaler 

Stora bokstäver

W

Wellpapp 

Vågigt kraftpapper som används till skydd vid emballering. Det finns även ett lite finare och tunnare vitt s.k. miniwell. Printships visitkortsaskar är gjorda i miniwell.

Wire-o-bindning 

En slags spiralbindning där man använder en spiral som är skyddad och förstärkt av plaststycken. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier

Y

Yellow 

(se CMYK)

Ytbehandling 

Behandling av trycksakens yta för att skydda eller ge speciella effekter såsom t.ex. skyddslack/presslack, laminering, UV-lackning (matt eller glans).

Ytvikt 

Papperets vikt per kvadratmeter t.ex. 130g/m2 (skrivs 130g). Du kan själv lätt räkna ut trycksakens vikt: trycksaksbredden (cm) x trycksakshöjden (cm) x ytvikt(g/m2) x antal sidor i trycksaken

Å

Åldersbeständigt papper

Ett begrepp som talar om hur väl ett papper behåller sina fysiska egenskaper över tiden. Den internationella standarden kallas ISO 9706 och har antagits av Riksarkivet. Ålderbeständigt papper innehåller ofta lump. 

Ö

Öljett

Betyder litet öga, en ring, ofta i metall som slås igenom tyg eller läder för att göra en förstärkt upphängning.

Back to top